eddalito

Jag är sugen på att skaffa mig en till tatuering. Denna vecka har jag suttit med skissblocket för att se vad jag kan skissa fram som jag vill gadda på min kropp. Men det är minst sagt inte lätt, jag har inte kommit på vilken jag ska ta och på vilken del av min kropp. Och så vill man skissa fram en symbol för en handling men det är svårt att beskriva handlingen på bild. Så den kreativa delen av en jobbar på nu. :0P

Om jag ska tatuera fram något så ska det inte bara vara något som ser snyggt eller häftigt ut. Jag vill att tatueringen ska ha något med mig att göra, en del av vem jag är, vad jag tycker, vad jag känner. Man kan nog med andra ord säga att det ska vara personligt på något vis. Det är trots allt min kropp med min hud som tatueringen blir gaddad på.
Det återstår att se vad jag beslutar mig för. Tills dess, är det bara att fortsätta vara kreativ och skissa fram något som jag gillar. :0)

  

Idag arbetade man kväll. Trodde det skulle vara mycket att göra som vanligt men dom gamla var på bra humör och dom var lugna. Det blev en mycket lugn kväll för alla vilket är något att känna sig glad över. :0)
Det har varit så en hel del helger, att dom gamla är lugna och avslappnade. Dom oroar sig inte mycket. Jag antar att det finns dagar som utsöndrar nån form av energi, eller aura om man vill kalla det, som påverkar ens kropp och sinne.

Många dissar måndagar. Förmodligen för att det är dagen efter helgen då man har haft det kul. Det är som att säga: "Slut på det roliga, tillbaka till allvaret". Och: Nu ska man gå upp tidigt på morgonen igen för att jobba, slita med samma grej igen". :0P
Fredagar och lördagar känner man är: "Jippiii!! Sovmorgon!! Tid för familj och vänner!! Nu är det dags för fest, skratt och att ha kul"!!
Sen kommer söndag, dagen då man känner: "Aaaah! Skönt att bara luta sig tillbaka och slappna av". ^^

Jag har inget emot måndagar så mycket nu när man fått lite mer att göra under dagarna. När jag var arbetslös var varje dag en fredag, lördag och söndag. Och för mycket av sådana dagar gör att man deppar. Precis som det gör en illa att bara ägna dagarna åt enbart jobb eller studier. Inget kul om livet bara består av att man gör nytta på ett sådant plan. Själen tar skada och man behöver ha tid för nöje. Annars går man miste om mycket. 

När jag var arbetslös kände jag att jag inte gjorde någon nytta, det fanns inget att fylla dagarna med. Så det är sant det som sägs, för mycket av det goda gör en inget gott. :0P

Måndagar och andra dagar behövs lika mycket som man behöver helgdagar där man kan ha det kul och ta det lugnt. Man får försöka uppskatta alla dagar i veckan och göra det bästa man kan av dom så att man kan fortsätta vidare till nästa dag med tillfredställelse. :0)

Denna onsdag börjar en tv serie på SVT som heter True Blood. Jag har sett denna serie och jag rekomenderar den jävligt starkt.

Serien utspelar sig i modern tid och den handlar om att vampyrer börjar komma ut i verkligheten bland folk och dom vill bli accepterade precis som alla andra. Somliga välkomnar dom, somliga möter dom med misstänksamhet och andra bemöter dom med hat och fördömelse.

De centrala karaktärerna i serien är en tjej vid namn Sookie och en vampyr vid namn Bill som kommer till byn hon lever i. Dom blir förälskade i varandra, en förälskelse som av dom flesta inte ses med goda ögon av vare sig människor eller vampyrer.

Nu kanske ni tror att True Blood är något i stil med Twilight bara för att huvudkaraktärerna är en människa och en vampyr och att kärleken emellan dom är omöjig och förbjuden, men jag kan säga på en gång att likheten emellan dom inte är stor alls. True Blood är mycket, mycket bättre än Twilight på en hel del olika plan. True Blood riktar sig mer till vuxna då den innehåller våld, svordomar och sex. Men framför allt, så är det mer djup i serien.

En rolig sak för Sverige är att Alexander Skarsgård. Och tro mig, i denna serie är han är sååå långt borta från filmer som "Hundtricket" och "Vingar Av Glas" som man kan komma. ;0P

Missa inte True Blood som sänds på SVT klockan 22:00 på SVT. Underhållande som fan. *hehehe*

Så var man här igen och uppdaterar bloggen efter en tids frånvaro.

Det har varit en hel del svåra stunder för en. En hel del motgångar har man fått åka på vad gäller jobb, pengar och kärlek. Många gånger har man önskat att det ska bli bättre och lika många gånger har man trott att det inte kommer några stora och goda förändringar, bara jätte små. Att ge upp känns frestande.

Men just nu känns det som att det håller på att ordna sig. Med små steg har det kommit positiva förändringar, små framgångar. Jag antar att innan man får skörda goda frukter i livet så måste man gå igenom hinder och motgångar som blir värre och värre. Å andra sidan, det är genom att ta sig igenom hårda och svåra stunder som man växer, om man är villig att jobba och kämpa sig igenom dom. Inget är lätt, det är sällsynt med genvägar. Man bli mognare och starkare i huvudet och själen genom att genom att ha viljan att ta sig igenom motgångarna man får smaka på. Man måste jobba för sig själv och för det som är bäst för ensn kropp och själ.
Om man inte är villig att kämpa och göra något åt saken, om man inte är villig att göra något åt sin sak och situation, så förblir man ståendes kvar på samma ruta som vanligt. Och om den positionen bara består av skit, misär och andra negativa och onda former, så kommer det bara leda till en kroppslig och inre undergång.

Jag har haft det svårt och kämpigt, mått jävligt dåligt och kännt ångest. Frestelsen att bara ge upp och låta sig själv sjunka ner i mörker har varit stark. Men jag har inte tappat tron och hoppet. Okej visst, hoppet har ibland sjunkit och och ibland stigit det erkänner jag, men den har funnits kvar ändå. Man får inte tappa tron på sig själv och på att det kan bli bättre, att det kan ordna sig för en. För gör man det, så har man verkligen förlorat på riktigt. Och att tappa tron och hoppet är för mig en oacceptabel förlust. Jag tänker inte gå igenom den.
Oavsett vilken status man än har i livet, vem man är, vad man är, så har alla det gemensamt att man har hopp och tro. Det är vad man börjar med, och det är vad man alltid kommer att ha med sig, det som kommer att driva en framåt. 

Jag ska fortsätta åka vidare på min resa genom livet. Fler motgångar kommer säkert komma på vägen som kommer sänka mig. Men efter det tänker jag resa mig ur skiten, kämpa igenom skiten. Jag tänker resa mig upp, stå kvar och fortsätta vidare på min färd genom livet och se vad som kan komma.
Det brukar trots allt ljusna efter stormar. :0) Och när det gör det ska jag passa på att luta mig tillbaka, njuta och chilla gott. ;0)

Peace!